När en pappa kom till apoteket för att hämta sitt livsnödvändiga insulin fick han ett besked som förändrade allt. Han hade inte längre rätt till sin medicin. Någon hade stulit hans identitet.

Det som först verkade vara ett enskilt fall visade sig snart ha drabbat flera familjer. Loza Foundations fältarbetare blev ett avgörande stöd för några av Europas mest utsatta barnfamiljer, som hade utnyttjats av ett kriminellt nätverk. Berättelsen visar att extrem fattigdom handlar om mycket mer än brist på pengar. Den handlar också om att förlora tillgången till sina mest grundläggande rättigheter.

Familjen levde redan i extrem multidimensionell fattigdom. Pappan arbetade och gjorde allt han kunde för att försörja familjen, men inkomsten räckte bara till att överleva från dag till dag. De saknade ekonomiska marginaler och möjlighet att försvara sina rättigheter.

När han plötsligt nekades sitt livsnödvändiga insulin blev familjens situation snabbt ohållbar. Han sökte hjälp hos socialtjänsten men fick avslag. I myndigheternas register såg han ut att vara höginkomsttagare. Kriminella hade registrerat honom i ett så kallat brevlådeföretag och tagit ett snabblån i hans namn. Skulden växte, pappans hälsa försämrades och familjen drevs in i en desperat situation.

När identiteten stals drabbades inte bara pappan, hela familjens försörjning och trygghet rasade samman.

”Fattigdom handlar inte bara om pengar. Den handlar också om maktlöshet. När människor inte längre kan försvara sina rättigheter blir de enkla offer för den som vill utnyttja dem.”

Familjen bor i Tri Bagremi, ett stort slumområde i utkanten av Prilep i Nordmakedonien. Under månaderna som följde överlevde pappan tack vare sin gamla mor, som själv är diabetiker och delade sitt insulin med honom. Men dosen räckte inte. Han blev allt svagare och flera gånger allvarligt sjuk.

Många drabbade familjer i samma område

När Loza Foundations fältteam mötte familjen var situationen akut.

– Vi kunde hjälpa med mat och andra akuta behov, men inte med insulin. Samtidigt insåg vi snabbt att detta inte var ett enskilt fall.

När teamet arbetade i fält upptäckte de ytterligare 13 familjer i samma område som fått sina identiteter kapade.
Människor som redan levde i extrem fattigdom hade blivit offer för organiserad brottslighet och förlorat möjligheten att försvara sina rättigheter.

– När vi talar om extrem fattigdom tänker många på bristen på pengar. Men det som gör människor särskilt utsatta är att de saknar möjlighet att försvara sina rättigheter. När identitet, sjukvård, arbete och social trygghet hänger ihop kan ett enda hinder få hela livet att rasa. Därför räcker det inte att lösa ett problem, hela kedjan måste brytas, säger Sabina Grubbeson, generalsekreterare för Loza Foundation.

Kriminellt nätverk bakom stölderna

Loza Foundation kontaktade en advokat som också blev upprörd och valde att ta sig an samtliga fall till ett kraftigt reducerat goodwillarvode.

Det juridiska arbetet tog flera månader. Under tiden lyckades Loza Foundation hitta ett sätt att köpa insulin i ett grannland med hjälp av pappans recept, så att han kunde få rätt behandling medan hans identitet återställdes.

”För människor i extrem fattigdom räcker det sällan med en enskild insats. När identiteten är stulen förlorar man ofta samtidigt tillgång till sjukvård, arbete och social trygghet. Därför arbetar Loza Foundation med hela människans situation och undanröjer hinder steg för steg, tills familjer kan stå på egna ben.”

Efter flera månaders juridiskt arbete hade samtliga 14 drabbade fått sina identiteter tillbaka.

Pappan fick åter tillgång till insulin, kunde börja arbeta igen och försörja sin familj och de fyra barnen började skolan igen. De befinner sig idag på tröskeln till att ta sig ur extrem fattigdom.

Advokatens utredning ledde dessutom till ett kriminellt nätverk som systematiskt stulit identiteter från människor i djup fattigdom. Fallet beskrivs i flera artiklar på den makedonska nyhetssajten Sakam da kažam. (”Jag vill berätta”)  10 april 2025: Utredning inledd mot 43 personer (på makedonska).

”När ett enda hinder kan rasera sjukvård, arbete, social trygghet och barnens skolgång blir det tydligt att fattigdom är multidimensionell. Därför måste lösningen också vara det.”

Därför arbetar Loza Foundation annorlunda

Loza Foundation utgår från att extrem fattigdom är multidimensionell. Det räcker sällan att lösa ett enda problem. Människor behöver återfå sina rättigheter, sin hälsa, sin utbildning och möjligheten att försörja sig.

Genom att kombinera coachande fältarbete med en digital plattform identifierar vi de hinder som håller familjer kvar i fattigdom. Därefter undanröjs hindren ett efter ett, tills människor kan bygga ett självständigt liv.

Fler berättelser om multidimensionell fattigdom

Vi har tidigare berättat om svårigheter som papperslösa personer möter, bland annat om systrarna Samira och Natalija och kampen för deras rätt att gå i skolan. I nästa del av serien om multidimensionell fattigdom berättar vi om hur sjukdom och brist på mediciner slår mot fattiga och utsatta.

Med ditt stöd kan vi fortsätta hjälpa

Privatperson – bli månadsgivare för en långsiktig insats. Och uppmärksamma födelsedagar och andra högtider med gåvor till Loza Foundations arbete. Enkelt, men stort!

Företag – visa att ni står för medmänsklighet och samhällsansvar. Som företagspartner får ni en årlig rapport som visar hur just ert stöd har använts och gjort skillnad i människors liv.
Rapporten kan användas i er CSRD-rapporteringen och för er kommunikation kring socialt engagemang. Företag som tar socialt ansvar blir till arbetsplatser som människor vill vara en del av.

Loza Foundation arbetar för Europas mest utsatta medborgare, de multidimensionellt fattiga: de som inte bara saknar utbildning, arbete och bostad utan även sådant som identitetshandlingar, tillgång till sjukvård och socialt stöd.
I den här artikelserien belyser vi flera olika aspekter av extrem fattigdom, men även Loza Foundations framgångsrika arbete för att vägleda de utsatta ur en till synes hopplös situation.

Loza Foundations styrelse består av personer med olika bakgrund och kompetens, förenade av ett gemensamt ansvar för organisationens långsiktiga arbete mot extrem fattigdom. Under 2026 ligger fokus på stabil styrning, tydlig uppföljning och fortsatt utveckling av verksamheten i fält.

Styrelsen i Loza Foundation har under de senaste åren formats med målet att skapa långsiktighet, ansvarstagande och närhet till verksamheten. Genom fältresor, löpande uppföljning och aktivt styrelsearbete har styrelsen en god inblick i både de möjligheter och begränsningar som präglar arbetet mot extrem fattigdom.

Sedan september 2025 leds styrelsen av Johan Isacson som ordförande, med Lina Brustad som vice ordförande. Tillsammans med övriga ledamöter bidrar de med kompetens inom kommunikation, juridik, investeringar, digital utveckling och organisationsstyrning.

Styrelsen 2026 består av:

• Johan Isacson, Chair

• Lina Brustad, Vice Chair

• Jörgen Grubbeson, Board Member

• Ali Habibi, Board Member

• Thony Hannell, Board Member

• Magnus Sjöbäck, Board Member

• Pär Rylöv, Board Member

• Sabina Grubbeson, Secretary General

Styrelsens arbete präglas av ett nära samarbete med organisationens operativa verksamhet. Under 2025 och 2026 har styrelsen bland annat prioriterat utvecklingen av den digitala plattformen för uppföljning och effektmätning, stärkt strukturer för transparens och rapportering samt lagt grunden för långsiktiga partnerskap med företag och andra aktörer.

Fältresor och direkta möten med lokala team och familjer är en viktig del av styrelsens arbete. Dessa erfarenheter bidrar till en gemensam förståelse för att extrem fattigdom är komplex och mångfasetterad, och att hållbar förändring kräver både struktur, närvaro och uthållighet över tid.

Under 2026 fortsätter styrelsen att fokusera på styrning, kvalitet och långsiktig utveckling, med målet att ge Loza Foundations arbete stabila förutsättningar att nå fler människor i utsatta livssituationer.

Från och med den 1 januari 2026 införs nya regler som innebär att företag (juridiska personer) kan få skattereduktion för penninggåvor till godkända ideella organisationer. För Loza Foundation innebär förändringen nya möjligheter till långsiktiga samarbeten med företag.

Från och med 1 januari 2026 omfattas även juridiska personer av reglerna om skattereduktion för gåvor till ideella organisationer. Det innebär att företag som lämnar penninggåvor till godkända och registrerade gåvomottagare, som bedriver ideell verksamhet, kan ha rätt till skattereduktion enligt de nya bestämmelserna.

För att en gåva ska omfattas av reglerna krävs att vissa kriterier är uppfyllda. Gåvan ska uppgå till minst 2 000 kronor och avse ett och samma gåvotillfälle. Endast penninggåvor omfattas, och eventuella omkostnader kopplade till gåvan ingår inte i underlaget för skattereduktion.

Det sammanlagda underlaget för skattereduktion får uppgå till högst 800 000 kronor per beskattningsår. Beräkningen av skattereduktionen baseras på bolagsskatten multiplicerad med gåvounderlaget, i enlighet med gällande skatteregler.

För Loza Foundation, som är en godkänd och registrerad gåvomottagare, innebär regeländringen bättre förutsättningar för företag som vill engagera sig långsiktigt i arbetet mot extrem fattigdom. Organisationens arbete bygger på lokal närvaro, uppföljning över tid och tydlig redovisning av hur gåvor används.

– Detta är ett viktigt steg för att underlätta företagsengagemang. När regelverket ger företag bättre möjligheter att bidra långsiktigt ges också bättre förutsättningar för oss att planera och driva verksamheten på ett hållbart sätt, säger Sabina Grubbeson, generalsekreterare för Loza Foundation.

Loza Foundation rekommenderar företag som överväger att ge en gåva att ta del av gällande regelverk och vid behov rådgöra med skatteexpertis för att säkerställa korrekt hantering utifrån den egna verksamhetens förutsättningar.

Läs mer på Skatteverkets hemsida Gåvor till ideella verksamheter | Skatteverket

I början av september reste Loza Foundations nya ordförande Johan Isacson och styrelseledamoten Lina Brustad till Nordmakedonien för att följa organisationens arbete i fält och möta lokala samarbetspartners. Resan gav en fördjupad förståelse för hur komplex extrem fattigdom är i praktiken.

Den 1-5 september 2025 genomförde Loza Foundations nya styrelse sin första gemensamma fältresa till Nordmakedonien. Johan Isacson och Lina Brustad besökte flera områden där organisationen arbetar tillsammans med lokala team och samarbetspartnern Dendo Vas, med fokus på barnfamiljer som lever i extrem fattigdom.

Resan syftade till att ge styrelsen en tydlig bild av hur arbetet bedrivs på plats och vilka utmaningar familjerna möter i vardagen. Under besöken blev det tydligt att fattigdom inte enbart handlar om brist på mat eller pengar, utan också om identitet, språk, utbildning och tillgång till samhällsservice.

– För mig innebar resan helt nya perspektiv på fattigdom. Att sakna mat för dagen är konkret och lättare att förstå, men att generation efter generation bli kvar i fattigdom på grund av avsaknad av identitetshandlingar, språk och skolgång är svårare att greppa om man inte ser konsekvenserna med egna ögon, säger Lina Brustad.

Johan Isacson beskriver resan som avgörande för att förstå organisationens arbete bortom rapporter och sammanställningar.

– Att vara på plats och möta familjerna och fältarbetarna ger en helt annan förståelse för hur komplext arbetet är. Det handlar om långsiktiga processer där små förändringar kan få stor betydelse för enskilda människor, säger Johan Isacson.

Under resan blev också begränsningarna i resurser tydliga, behoven är omfattande och långt större än organisationens kapacitet. Samtidigt lyftes vikten av att se den konkreta skillnad som arbetet gör i enskilda fall, till exempel när ett barn får tillgång till medicin eller när en familj kan påbörja processen för att få identitetshandlingar.

Sabina Grubbeson, generalsekreterare för Loza Foundation, betonar betydelsen av att styrelsen får denna typ av fältnära erfarenhet.

– När styrelsen ser arbetet på plats skapas en gemensam förståelse för både möjligheter och begränsningar. Det ger bättre förutsättningar för kloka beslut och ett långsiktigt ansvarstagande för verksamheten, säger Sabina Grubbeson.

Fältresan bekräftade styrelsens gemensamma bild av Loza Foundations arbete, att extrem fattigdom är mångfasetterad och kräver närvaro, struktur och uthållighet över tid.

Den 10 september 2025 avslutade Pär Rylöv sitt uppdrag som ordförande i Loza Foundation. Under hans tid i organisationen har ett coachande arbetssätt utvecklats och blivit en central del av arbetet mot extrem fattigdom.

Efter fyra år som ordförande lämnade Pär Rylöv sitt uppdrag i Loza Foundation i samband med att Johan Isacson tillträdde som ny ordförande. Under Pär Rylövs tid har organisationen genomgått en tydlig utveckling, med fokus på struktur, metod och långsiktighet i arbetet med familjer i extrem fattigdom.

En av de mest betydelsefulla förändringarna har varit införandet av ett coachande förhållningssätt i fältarbetet. Metoden bygger på att familjerna själva involveras i att identifiera sina behov, förstå sina möjligheter och ta steg mot förändring, med stöd från lokala fältteam.

– Det coachande förhållningssättet har gett organisationen ett gemensamt språk och en tydligare riktning, både internt och i mötet med familjerna i fält, säger Sabina Grubbeson, generalsekreterare för Loza Foundation.

Under åren har Pär Rylöv deltagit i flera fältresor, bland annat till institutionen i Demir Kapija och till några av de mest utsatta områdena i Skopje. Dessa resor har varit viktiga för att förankra arbetssättet i praktiken och säkerställa att metoden fungerar i verkliga miljöer, inte bara i teorin.

Även om Pär Rylöv lämnar rollen som ordförande fortsätter han sitt engagemang i Loza Foundation som styrelseledamot. Överlämningen markerar ett skifte där organisationen går vidare med en etablerad metod och struktur, samtidigt som en ny ordförande tar vid för att utveckla kommunikationen kring arbetet.

Under hösten 2025 tog Loza Foundation nästa steg i sitt ledarskap när en ny ordförande tillträdde. Länk till Johan Isacson ny ordförande här.

Bild: Sabina Grubbeson, generalsekreterare Loza Foundation, och Johan Isacson, ordförande, på plats i Nord Makedonien.

Loza Foundation har utsett Johan Isacson till ny ordförande. Han efterträder Pär Rylöv, som lämnar uppdraget efter fyra år.

Johan Isacson har lång erfarenhet från internationella sammanhang. Han har verkat i och har nätverk i flera av de regioner där Loza Foundation bedriver aktiva insatser.

Johan har också genom tidigare samarbeten arbetat med bland andra Läkare utan gränser och SOS Barnbyar. Med bakgrund ifrån näringslivet från internationellt ledarskap och arbete i komplexa miljöer bidrar han med erfarenhet inom styrning, kommunikation, organisationsutveckling och strategiskt styrelsearbete.

Styrelsens val av Johan Isacson grundar sig i hans förmåga att kombinera långsiktigt ansvarstagande med tydlig struktur och transparens. I sin roll som ordförande ser han ett tydligt värde i att bygga vidare på den metod och det arbetssätt som tagits fram, samtidigt som organisationen utvecklar hur den delar sina erfarenheter och resultat med omvärlden.

– Jag ser goda möjligheter för Loza Foundation att fortsätta utvecklas och växa som organisation. Min ambition är att bidra till ökad tydlighet kring hur arbetet i fält bedrivs, hur Loza´s metod fungerar i praktiken och vilken faktisk skillnad den gör för människor som lever i extrem fattigdom, säger Johan Isacson.

Han betonar vikten av långsiktighet och tydlig styrning, både internt i organisationen och i dialogen med givare, företag och samarbetspartners. En viktig del av uppdraget är att bidra till en fördjupad förståelse för Loza Foundations arbetssätt och metod, utan att förenkla den komplexitet som arbetet mot extrem fattigdom innebär.

– Förtroende byggs genom förståelse. När vi är tydliga med vad vi gör, varför arbetet är viktigt och hur förändring sker över tid, skapar vi långsiktighet och trovärdighet, säger Johan Isacson.

Johan Isacson tillträdde formellt som ordförande den 10 september 2025.

Ett viktigt fokus för det nya ordförandeskapet är närvaro och uppföljning. Kort efter tillträdet deltog styrelsen i en fältresa till Nordmakedonien.
Länk till Styrelsen på plats i Nordmakedonien här.

I Prilep mötte Loza Foundation ett fältteam med lång erfarenhet av arbete i utsatta områden. Samtalen handlade mindre om enskilda insatser och mer om hur arbetssättet förändrats, och vad det innebär att arbeta tillsammans med familjer snarare än för dem.

Under ett arbetsmöte i Prilep samlades fältarbetare från Loza Foundations lokala samarbetspartner för att reflektera över arbetet i projektet End Extreme Poverty. På plats fanns bland andra Sami Ajdini, Sabri och Bedria, alla med erfarenhet från tidigare sociala projekt riktade till människor i extrem fattigdom.

Samtalet tog snabbt avstamp i skillnaden mellan detta arbete och tidigare projekt. Flera av fältarbetarna beskrev hur deras roll förändrats i grunden.

– I många projekt har vi varit vana vid att människor kommer med krav och att vi levererar lösningar. Eller att vi talar om för dem vad deras problem är och hur de ska lösas. Här arbetar vi annorlunda, säger Sami Ajdini.

I stället för att ta över processen ligger fokus på samtal, förståelse och ansvar. Det coachande förhållningssättet innebär att fältarbetarna lägger tid på att hjälpa familjerna att själva formulera sina behov och förstå vilka steg som krävs för att ta sig vidare.

– Metoden har gjort vårt arbete enklare, men också mer krävande. Vi arbetar mer med dialog än instruktioner, och det gör att familjerna blir mer delaktiga i sina egna processer, säger Sami.

Fältteamet gav flera exempel på hur detta förändrade arbetssätt fått konkret betydelse. Ett återkommande problem är familjer som saknar identitetshandlingar eller är folkbokförda i fel kommun, vilket i praktiken stänger dem ute från bostad, vård, skola och arbete. I tidigare projekt har sådana hinder ofta betraktats som olösliga.

– Många människor har fått höra att deras problem inte går att lösa. De har accepterat det och slutat prata om det som egentligen är deras största hinder, säger Sami.

Genom att arbeta systematiskt, samla information och ta ett steg i taget har fältteamet kunnat visa att problemen ofta är administrativa snarare än omöjliga. Ett exempel som lyftes under mötet handlade om en familj registrerad i Tetovo, trots att de bodde i Prilep. För att få tillgång till bostad och identitetshandlingar krävdes avregistrering, ny registrering och flera myndighetskontakter, något familjen varken hade pengar eller kunskap att hantera på egen hand.

– När vi sätter oss ner och går igenom processen tillsammans blir det tydligt att det finns en väg framåt. Det tar tid, men det är inte omöjligt, säger Sami.

Fältarbetarna beskrev också hur arbetssättet påverkat dem som team. Samarbetet har blivit tätare, kommunikationen mer öppen och relationen till familjerna mer förtroendefull.

– Vi är i ständig kontakt med varandra. Det handlar inte bara om att lösa problem, utan om att bygga tillit, säger Sabri.

Mötet i Prilep visade hur det praktiska fältarbetet är avgörande för att Loza Foundations modell ska fungera. Den digitala plattformen ger struktur och uppföljning, men det är i samtalen, i mötena och i det långsamma arbetet med varje familj som förändringen tar form.

För fältteamet i Prilep handlar arbetet inte om snabba resultat, utan om att skapa förutsättningar för människor att själva ta steg ur extrem fattigdom, med stöd, tid och tydlighet.

För Loza Foundation är närvaro och uppföljning avgörande. Senare under året reste styrelsen till Nordmakedonien för att följa arbetet på plats. Läs mer om det här.

Efter flera års arbete är vår digitala plattform för att bekämpa extrem fattigdom färdigutvecklad – och den fungerar. Med plattformen och ett coachande arbetssätt i fält ser vi nu effekter som förändrar människors liv i grunden.

”Med tanke på hur världen ser ut just nu är det viktigare än någonsin att visa medmänsklighet.”

Under det senaste året har Loza Foundation haft fullt fokus på att fördjupa och förstärka arbetet mot extrem fattigdom genom projektet End Extreme Poverty. Vårt mål har varit tydligt: att skapa större effekt på kortare tid – genom att i grunden förstå vad som hindrar människor från att ta sig ur fattigdom och att hjälpa dem att bryta igenom dessa hinder. Resultatet är en komplett, kraftfull modell där vi kombinerar en digital plattform med ett coachande fältarbete och ett understöd för grundläggande förutsättningar.

Vi har tidigare berättat om metoden i decembers nyhetsbrev. Nu är alla delar på plats, så att vi kan mäta effekt, utvärdera kvalitet och – viktigast av allt – vi ser att metoden verkligen fungerar. Det är ett genombrott som gör stor skillnad för dem vi verkar för.

”Fattigdom och utanförskap drabbar inte bara individen. Det hotar också stabilitet, hopp och fred i samhällen och särskilt i fattiga länder.”

Medmänsklighet för en tryggare omvärld
Fattigdom och utanförskap drabbar inte bara individen. Det hotar också stabilitet, hopp och fred i samhällen, och särskilt i fattiga länder. Genom att visa medmänsklighet bygger vi ett tryggare, mer inkluderande Europa. Och i förlängningen en bättre framtid, genom att sprida Loza Foundations arbetsmetod till fler organisationer i Europa och globalt.
– Vi ser att vår modell är banbrytande och vi vill dela med oss av den till fler organisationer, men för att det ska bli möjligt behöver vi mer stöd. Tillsammans med oss kan ni bidra till verklig förändring på nära håll. Och jag lovar, att se ett utsatt barn börja tro på framtiden är en belöning som är värt precis allt, säger Sabina Grubbeson, Loza Foundations generalsekreterare.

Bli partner i förändringen
Att samarbeta med Loza Foundation är ett nära och personligt samarbete där vi öppet och ärligt berättar om vårt arbete, så att ni kan ta del av vad ert bidrag används till och vilken skillnad det gör, kopplat till FN:s globala mål för en hållbar utveckling. Under det kommande året kommer vi att publicera flera artiklar som belyser de grundläggande behov som vi arbetar med i fält, och här är några av de teman som vi kommer belysa:

• Vad det innebär att sakna identitet
• Hur sjukdom och brist på mediciner slår mot fattiga och utsatta
• Vad det gör med en människa att stå utanför skola och arbetsliv
• Vad det innebär att sakna tillit till samhället och hopp om framtiden

”Tillsammans bygger vi en bättre framtid för alla. Välkommen att bli en del av vår framgång!”

Så kan du hjälpa till
Privatperson – bli månadsgivare och hjälp till där hjälpen verkligen behövs. Och glöm inte att du också kan ge gåvor i samband med födelsedagar och andra högtider. Enkelt, men stort!

Företag – visa att ni står för medmänsklighet och samhällsansvar. Som företagspartner får ni en årlig rapport som visar hur just ert stöd har använts och gjort skillnad i människors liv.
Rapporten kan användas i er CSRD-rapporteringen och för er kommunikation kring socialt engagemang, för företag som tar socialt ansvar blir arbetsplatser som människor vill vara en del av.
– Med tanke på hur världen ser ut just nu är medmänsklighet viktigare än någonsin. Vi är lyckligt lottade som får växa upp i Sverige. Ditt stöd är helt avgörande. Det gör att vi kan fortsätta utveckla vår verksamhet, så att fler familjer får det som krävs för att klara vardagen – mat på bordet, tillgång till mediciner och att barnen kan gå i skolan.

Tillsammans bidrar vi till en bättre framtid för alla i Europa.

Styrelseplattformen Hippoly har valt att stödja Loza Foundation genom att bidra med tillgång till sitt digitala styrelserum. Samarbetet är ett exempel på hur företag kan bidra till Loza Foundation för att stärka organisationens arbete.

Loza Foundation har inlett ett samarbete med Hippoly, en digital styrelseplattform grundad av Ola Gravenfors. Genom samarbetet får Loza Foundation kostnadsfri tillgång till Hippolys styrelserum, vilket underlättar det löpande styrelsearbetet och skapar bättre struktur i organisationens beslutsprocesser.

– Det är roligt att Hippoly kan göra nytta hos er, och att ni vill berätta om detta på er webbplats, säger Ola Gravenfors, grundare av Hippoly.

Kontakten mellan Loza Foundation och Hippoly etablerades med stöd av dåvarande ordförande Pär Rylöv, som bidrog till att koppla samman organisationen med Hippolys grundare. Samarbetet är ett exempel på hur företag kan bidra med resurser som stärker det långsiktiga arbetet i ideella organisationer, utan att det handlar om finansiella bidrag.

Loza Foundation ser företagssamarbeten som en viktig del av organisationens utveckling, särskilt när de bygger på ömsesidig förståelse och konkreta behov.

– Vi är mycket tacksamma för Hippolys generösa bidrag. Tillgången till deras plattform ger vår styrelse bättre förutsättningar att arbeta strukturerat och effektivt, vilket i förlängningen stärker organisationens verksamhet i fält, säger Sabina Grubbeson, generalsekreterare Loza Foundation.

I februari 2025 reste Loza Foundations generalsekreterare Sabina Grubbeson och ordförande Pär Rylöv till Nordmakedonien för att följa upp organisationens nya arbetsmodell i praktiken. Resan bekräftade att arbetssättet ger tydliga resultat för barnfamiljer i extrem fattigdom.

Under resan besökte Sabina Grubbeson och Pär Rylöv fältverksamheten i Skopje, Prilep och Bitola, där Loza Foundation arbetar tillsammans med lokala team för att stödja barnfamiljer som lever i extrem fattigdom. Syftet med resan var att utvärdera hur den nya arbetsmodellen fungerar i praktiken, med fokus på kombinationen av humanitärt stöd, digital uppföljning och ett coachande förhållningssätt.

På plats mötte de både familjer och fältarbetare som dagligen arbetar nära de människor som omfattas av projektet. En tydlig bild växte fram: arbetssättet skiljer sig markant från traditionella biståndsmodeller och skapar större delaktighet hos dem som får stöd.

– Det här projektet skiljer sig från alla andra projekt vi har arbetat med tidigare. Nu har vi ett sätt att arbeta som gör det enklare för oss i fält och som stärker familjerna att själva förstå sina behov och ta ansvar för förändring, säger fältarbetaren Sami Ajdini, som arbetar i Prilep.

Även Sabina Grubbeson lyfter fram betydelsen av det nya projektet och hur det fungerar i verkligheten:

– Jag blev positivt överraskad över hur väl modellen fungerade i praktiken. Resan handlade om att utvärdera vårt arbete, och det vi såg i fält bekräftade att metoden ger effekt där den behövs som mest, säger Sabina Grubbeson.

Den nya arbetsmodellen bygger på långsiktighet och närvaro i fält, där varje familjs situation kartläggs och följs upp över tid. Genom ett coachande arbetssätt ligger fokus på att tillsammans med familjerna identifiera hinder och möjligheter, snarare än att enbart leverera tillfälliga lösningar.

Resan i februari blev en viktig bekräftelse på att Loza Foundations metod inte bara fungerar i teorin, utan också i mötet med människor i vardagen där förändring tar tid men börjar med rätt förutsättningar.

Vill du läsa mer om människorna bakom resultaten? Här delar fältteamet sina egna vittnesmål från Prilep.